Ingen rök utan eld. Elitforskarna kan rädda oss, men vart ifrån skall de komma?
30 juli, 2010Högskole- och forskningsminister Tobiaz Kranz skriver som avslutande mening i sin debattartikel ”Unga forskare ska rädda svensk konkurens” i DN ”Frågan är därför inte om Sverige har råd att satsa mer på forskning och utveckling utan om vi har råd att låta bli.” – Ett klart resonemang med goda avsikter, men samtidigt undrar vi vad händer med grundutbildningen, säger Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.).
Idag måste svensk forskning vara internationellt gångbar för att göra att landet Sverige kan vara en del av den globaliserade världen och samtidigt stödja studenterna så att de blir attraktiva på arbetsmarknaden. För Sverige skulle ett ökat forskningsanslag till de universitet och högskolor, där det bedrivs ekonomutbildning, ges förutsättningar för en kvalitativ ekonomutbildning.
- En anlagshöjning till unga elitforskare anser vi vara en kvalitetshöjande faktor vilket gör en sådan satsning helt rätt men samtidigt missas grundutbildningen. Satsningarna måste matchas för att uppnå ett långsiktigt resultat, säger Marcus Pallvid, Vice Ordförande på Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.).
Man har under sittande mandatperiod gjort en storsatsning på de svensk forskning och det diskuteras om ytterligare satsningar i utbildningssektor nästa period, något som vi i Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) välkomnat. Men samtidigt har man kunnat se en urholkning i svensk grundutbildning sedan mitten av 90-talet. En urholkning där kostnader ökat och anslagen som puttats till inte räckt för att täcka dessa. I vår och Civilekonomernas utredning ”Resurser per capita till ekonomistudenter i Sverige – en jämförelse med Danmark, Norge och Finland” (2007) kan en tydlig skillnad ses mellan de nordiska länderna där Sverige ligger dåligt till. Norge lägger 222% av den svenska pengen per student. Vilket är anmärkningsvärt då mer resurser tydligt kan kopplas till kvalitén på utbildningen. Att Anders Borg samtidigt omnämner den svenska utbildningen som en ”utbildning i världsklass” är därför svårt att till fullo hålla med om.
– En satsning på grundutbildningen skulle därför inte bara möjliggöra en generell kvalitetshöjning för humaniora och samhällsvetenskap utan även garantera att de studenter som väljer att forska vidare får tillgång till rätt verktyg under sin studietid.
Med detta menar Sveriges ekonomföreningars Riksorganisation inte att svensk ekonomutbildning på något sätt är dålig utan snarare att alla andra blir bättre. – - Vi ser inte något fel med att satsa pengar på forskning men att samtidigt utelämna grundutbildningen kan få långsiktiga konsekvenser. Frågan är långsiktig: vart skall dessa forskare lära sig grunderna för forskning om deras grundutbildning är underfinansierad? Och resonemanget är enkelt: ingen rök utan eld, säger Marcus Pallvid, Vice Ordförande på Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.).
För mer information kontakta:
Marcus Pallvid
Vice Ordförande
Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation
0736-440829
viceordf@sero.nu
www.sero.nu
